Måndag och jag är en tröttmössa.

När M väckte mig idag var jag helt utslagen, trots en tidig kväll igår. Nu är jag på pendeln och känner mig fortfarande seg. Segare än det där tuggummit som käringen bredvid mig här på tåget tuggar på, självklart med öppen mun.
Så äckligt. Jag vill kräkas.