Nu då!

Här sitter jag i skidstrumpor och pluggar.

Idag känns livet enklare än vad det gjorde igår, det gäller att försöka komma ihåg de bra dagarna när man lever i de svåra, det är dock inte alltid lätt. I och för sig är det nog det som är det hela, det ska inte alltid vara lätt. De som har det för lätt ljuger eller lever i en illusion, eller kanske både och? Jag vet iallafall att det inte alltid är lätt, trots att det är väldigt rätt.

Men sen då.

Trots trötthet så är jag stressad inför allt som jag måste göra. Hemmet ser ut som en bombnedslag, det smutsiga golvet gör mig äcklad, sakerna som inte ligger där de ska o den smutsiga badrumsspegeln stressar mig något så oerhört. Men jag har inte hunnit det senaste o jag vet inte hur jag ska hinna i fortsättningen heller.

Kan vi hoppa över idag?

Min sammanlagda sömn i natt skulle jag uppskatta till max två timmar, det är för lite. Jag är trött och skulle behöva en kram. Skönt att gårdagskvällen erbjöd en gnutta verklighetsflykt, sånt behövs.

Nu är jag snart framme på jobbet, ja jag jobbar idag, trots att jag borde tentaplugga.

Ny vecka, nya möjligheter?

Eller vad är det för skit folk brukar säga?

Idag är det måndag, kanske världens sämsta veckodag.

Produktiviteten piskar prestationen.

Det är mycket nu, men ändå ok.
Det är stressigt nu, men det är hanterbart.
Det är så rörigt nu, men en bild på sin vän i brudklänning kan vända allt.

Hej tjo o klackarna i taket!

Bra helg.
Vänner, Gbg, M, vin, sol o fantastisk mat.

Helgen har känts som en minisemester, en välbehövlig sådan. Jag älskar verkligen Gbg, jag känner mig hemma där. Temat för helgen har varit att umgås så mycket som möjligt och det tycker jag verkligen vi lyckades med, M  har fått en stor dos av mina "tjejkompisar", perfa!

Livsglädje, vardagsmys och livet.

Att kunna ta vara på vardagen är fint, jag har som bekant svårt att leva i vardagen utan att bli stressad av den samtidigt som den kan tråka ut mig något så fruktansvärt.

Men, plötsligt händer det och även jag kan ta vara på vardagen och uppskatta de små sakerna i livet. Igår var jag ute och drack vin och åt middag med några vänner, när jag kommer hem så har M gjort middag (läs; hummersoppa!) och sparat en portion åt mig i kylen, jag hade ju som sagt redan ätit, men gesten och tanken gjorde mig varm, vardags varm!

O att få vara ute mitt i veckan med vänner är fantastiskt.

Nu är det plugg och packning som gäller, då vi åker till Gbg idag. Lycka!

Skolångest, tötthet o längtan.

Det är mycket just nu i skolan, nästan för mycket för att jag ska tycka att det är roligt. Fast det kanske är så livet ska vara nu? Långa dagar o sena kvällar framför datorn.

Att bli lycklig av ett paket qinoua (eller hur det nu stavas!).

Igår fick jag ett paket av en kurskamrat, det var ett paket qinoua och det gjorde mig så glad, löjligt glad. Tänk vad lite som krävs egentligen.

Sitter på pianot mellan flaskor, glas och fimpar.

Eller så sitter jag ute hos mamma o pappa.
Jag sitter i köket med en kaffe i handen, mamma har åkt till jobbet och pappa springer runt och trakasserar den stackars tv-installatören som är här. De ska äntligen fixa sin skräp-tv-mottagning.

Det här konstigt det här, hur mycket jag gillar och uppskattar att vara ute i Spillan nu när jag inte längre bor här. Den 13-åriga Sanna hade hånskrattat åt mig om jag berättat för henne hur jag kände.

Snart ska jag packa ihop dator, skolböcker och mig själv för att åka till skolan.