Torsdag.

Jag har verkligen världens finaste man i mitt liv.
Och för denne trevlige mans skull grät jag idag krokodiltårar på centralen när jag skulle hoppa på tåget mot Gbg. Ni tycker säkerligen att jag är töntig, men tusan vad jag kommer sakna honom. Samtidigt så kommer resan bli helt fantastisk, det vet jag.

Att få gråta av saknad är ändå fint.