Livet.

Tänk att ett sms kan ge sådan distans till ens egna "problem".

Herregud.

Efter denna "kaos-måndag" har jag inget skoj att dela med mig av, så jag bjuder på lite bilder från helgen istället.
Hepp!

 Tada, vem blir inte lycklig av en skopåse?

 Speciellt när dessa fantastiska skor ligger inuti? Shopping är bra för själen.

 När jag väntar på tunnelbanan är ego-bilder ett bra sätt att fördriva tiden på.

Godis? Sexparty hemma hos Cattis, ej att förväxla med nyckelparty..

Sexfest.

Vilken kväll!
Tack Cattis!

Innehåll för en lyckad kväll:
- Dildos, i ett urval av färger, former, material och hastigheter.
- Oljor, med olika smak och "glideffekt".
- Harlem Shake, med en leksak på huvudet.
- Skvaller, typiskt tjejigt.
- Vin, gärna vitt med festliga isbitar i.
- Billiga taxiresor, såklart ska taxin vara "stulen".

Avsluta sedan kvällen på casinot.


Skrattar man så att tårarna rinner så är livet lätt.
Nu ska jag ut i det härliga vädret med min man.

I will hunt you down, stupid cold!

Jag har just gått "bananas" i vårt medicinskåp, allergimediciner, c-vitamin, alvedon och resorb.
Nu kör vi.
Det finns ingen sjukdom som ska hålla mig inne.

Något som också hade en positiv inverkan mot min "barn-allergi" är mina nya skor.
Kärlek!

Lördagsmys.

Att sitta i underkläder, dricka öl och vänta på att nagellacket ska torka är inte fel.

Snälla!

Låt mig vara pigg.
Jag är så oändligt trött på att vara febrig, snuvig och hängig. Jag vill få vara pigg och glad.

Känner knappt mig själv när jag är så här. Tycker synd om min omgivning, speciellt M som fått världens tröttaste sambo på halsen.

Samtidigt så börjar hypokondrikern i mig ta fart, jag kanske är sjuk på riktigt? Någon konstig sjukdom som tar sin början i en vanlig förkylning?
HJÄLP!
Kan jag åka in akut för en snorig näsa?

Stoltaste storasystern i staden.

Höll först på att skriva ett gnälligt inlägg, ändrade mig dock i sista sekund när jag började att sms:a med min bror.
Han är så duktig, driven och omtänksam att jag får prestationsångest. På ett mycket bra sätt! Denna vår är han färdig med sin utbildning och jag tror inte att någon är stoltare än jag.

Lillebror, du är bäst och jag älskar dig mycket.
Glöm inte bort din syster när du är en rik och berömd "datanörd"!

Vackert!

Eftersom hemtentan ändå går åt skogen just nu så kan jag lika gärna strunta i den med gott samvete ett tag och istället berätta historien om vår renovering för er.
Ni skulle bara veta hur fint vårt sovrum är nu, eller om ni visste så skulle ni bli gröna av avund. Så fint!
Helst vill jag inte lämna sängen.

Vita väggar, mörka golv och mörkbruna gardiner. Det är vackert.
Så vackert att jag redan nu glömt bort slipdamm och allt annat stök som kommer i samband med en renovering.

Sovdax snart?

SKJUT MIG!

Skrivkramp.
Ångest.
Kaos.
Omotiverad.
Tom.

De fem orden ovan är en strålande beskrivning av mig just nu, mysigt va?

Irri!

På allvar.
Har vissa människor ingen hjärna eller är det avsaknad av självrespekt som skapar detta beteende? Vad är de i dessa människor som skapar detta behov/beteende?

Nu kanske ni undrar vilket beteende jag sitter här och yrar om?
Svaret på min irritation denna morgon är Facebook. Inte Facebook som socialt mediefenomen i sig, utan hur folk väljer att beskriva sina helt fantastiska liv genom statusuppdateringar.
De målande beskrivningarna med 2 miljoner hjärtan, kärlek och superlativ får mig att spy lite i munnen.

Tycker ni jag låter bitter? Tyck gärna det, för jag vet att det inte är sant.
Precis som jag vet att era faaaantastiska statusuppdateringarna är fejk.